Sammanfattning av föreläsningen “Challenges in the hand-over process of the child with congenital heart disease”
I mitt arbete på BIVA vid Skånes universitetssjukhus i Lund arbetar jag med svårt sjuka barn med olika diagnoser. En stor del (mer än hälften) av patienterna är nyfödda barn med hjärtsjukdom. Dessa barn passerar olika enheter i vårdkedjan och i samband med överflyttning och transport sker överrapporteringar. Då barnhjärtsjukvården i Sverige är centraliserad till två centra kan detta för många av barnen betyda en lång transport med flera moment som kan innebära risker med anledning av eventuella brister i kommunikation och säkerhet. Detta ställer höga krav på kommunikationen som sker i flera olika led mellan olika yrkeskategorier.
I min masterstudie (och senare en publicerad artikel) var syftet att kartlägga faktorer och eventuella risker i vårdkedjan som kan påverka överrapportering vid överflyttning av det nyfödda barnet med hjärtsjukdom till ett barnhjärtkirurgiskt centrum. Metoden jag använde mig av var en tvärsnittsstudie med en kombinerad deskriptiv ansats genomfördes där data samlades in via enkäter. Totalt 33 sjuksköterskor och 15 läkare från en barn-intensivvårdsavdelning (BIVA) i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik och presenteras i frekvens och procent. Enkätens fritextsvar analyserades med en kvalitativ ansats utifrån innehållsanalys.
Studiens resultat bekräftar att överrapporteringen vid förflyttning av det nyfödda hjärtsjuka barnet från hemortssjukhuset till det barnhjärtkirurgiska centrat är komplex och kan innebära både risker för medicinska fel och misstag såväl som brister i omvårdnaden. Viktiga faktorer och brister identifierades och en medvetenhet om potentiella förbättringar beskrevs för länken mellan hemortssjukhuset och BIVA och mellan transportteamet och BIVA. I resultatet framkom det övergripande temat säker vård. Genom innehållsanalys framkom följande kategorier: bristfällig information, bristande struktur, bristande kommunikation, bristfällig kunskap och tidsfaktor/stress som alla ledde till en ökad risk för barnet att inte erhålla en säker vård. I kartläggningen av faktorer för en fungerande kommunikation framkom kategorierna information, struktur och miljö. Ett behov av en strukturerad överrapportering framkom.
Studien liksom flera internationella studier bekräftar att överrapporteringen vid överflyttning av det nyfödda barnet med hjärtsjukdom är komplext och kan innebära risker för medicinska fel och misstag som i sin tur kan leda till brister i förmågan att erbjuda en säker vård. I studien kartlades läkares och sjuksköterskors uppfattning om överrapportering vid överflyttning av det nyfödda barnet med hjärtsjukdom från hemortssjukhuset/annan klinik till BIVA. Viktiga faktorer och brister identifierades och en medvetenhet om potentiella förbättringar beskrevs för båda länkarna. I länken mellan hemortssjukhuset och BIVA framkom att flera faktorer behövde förbättras vid överrapporteringen. Ett behov av en mer strukturerad rapport mellan läkare till läkare och mellan sjuksköterska till sjuksköterska beskrevs. Även en önskan om att införa ett strukturerat överrapporteringsverktyg såsom SBAR framkom. Dessutom önskades att rapporten skulle ske samma dag före det att barnet anländer så att det i största möjliga mån var samma personal som tog emot barnet som erhållit rapporten. Den skriftliga överrapporteringen skulle faxas eller överföras elektroniskt gärna dagen innan men senast före det att barnet anlände. Tid till förberedelse skulle avsättas av ledningen så att ett optimalt övertagande kunde ske.
Det största behovet av förbättringar sågs i ledet mellan transportteam och mottagande enhet. Här framkom samma huvudkategorier som i ledet mellan hemortssjukhus och mottagande enhet men med tillägg av bristfällig kunskap. Båda yrkeskategorierna såg här ett behov av en tydligare struktur genom ett tydliggörande om vem som är vem i avlämnande och mottagande team, överrapportering först när barnet är flyttat från transportkuvösen och är uppkopplat och stabilt, strukturerad överrapportering efter tydlig mall, avsatt tid utan ansvar för andra patienter, tid för frågor och tydligt övertagande av ansvar. I båda länkarna framkom det övergripande temat brister gällande säker vård. I resultatet framkom huvudkategorierna bristfällig information, bristfällig kunskap, bristande struktur, bristande kommunikation och tidsfaktor/stress som bidragande faktorer. En standardisering av processen gällande överlämnandet och mottagandet av barnet kan leda till en bättre kommunikation, ökade möjligheter för en säker vård och en mindre stressad personal.
På BIVA är nu arbetet gång med att förbättra överrapporteringen. Dock har det inte kunnat slutföras ännu med anledning av pandemin och att det inte har funnits tid att arbeta med projektet. Vi hoppas på att snart kunna slutföra arbetet.
Lund, 9/11, 2021
Linda Hansson
